Säkerhetspolisen 2024/2025
Hotet
Finansiering av terrorverksamhet
Våldsbejakande extremister i Sverige ägnar sig framförallt åt olika typer av stödjande verksamhet. Det rör sig om radikalisering, rekrytering och finansiering av terroristorganisationer utomlands. Säkerhetspolisen har utrett flera ärenden som lett till fällande domar.
%201200_.jpg)
Terrorfinansiering handlar främst om att ekonomiskt stärka olika typer av stödjande verksamhet och inte i första hand om att finansiera ett attentat i Sverige. Säkerhetspolisen bedömer även fortsatt att det är mest troligt att ett attentat i Sverige skulle involvera enkla tillvägagångssätt som inte kräver några större summor pengar. Finansieringsverksamheten handlar också om att skicka pengar till terrororganisationer utomlands. Även om terrorfinansieringen inte har någon större inverkan på attentatshotet i Sverige eller utomlands, är de medel som samlas in förutsättningsskapande för aktörer i Sverige och i andra delar av världen. Genom den verksamhet som möjliggörs genom finansiering påverkas graden av propagandaspridning, radikalisering och rekrytering och därmed fortlevnaden av våldsbejakande islamistiska miljöer och det långsiktiga terrorhotet.
Omfattningen av terrorfinansiering från Sverige är delvis kontinuerlig och ständigt pågående men påverkas även av omvärldshändelser eller konflikter i andra länder.
PKK är ett exempel på en terrororganisation som finansieras genom en tydligt uppbyggd struktur där stora summor pengar samlas in i Sverige årligen.
– Säkerhetspolisen har bland annat utrett ett ärende där en person försökte hota en företagare att betala in pengar till PKK. Mannen åtalades och dömdes 2023 för försök till terrorfinansiering och försök till grov utpressning, säger Robin* som är utredare på Säkerhetspolisen.
Under det senaste året har Säkerhetspolisen kunnat se att finansieringsverksamheten till terrororganisationer i Mellanöstern, som en följd av konflikter och krig i regionen, har ökat. Troligen används medel från Sverige för att finansiera den sociala och humanitära verksamhet som olika organisationer bedriver i området, men det finns också en risk att pengar används till terror-verksamhet.
I Sverige samlas pengar ofta in genom insamlingar och donationer som kan ske både via fysiska och digitala plattformar. För givaren är det inte alltid tydligt vad pengarna går till. Donationer kan vara frivilliga, men även samlas in genom hot och tvång. Pengar genereras också genom kriminell verksamhet som stöld, narkotikabrott och i vissa fall ett mer systematiskt utnyttjande av välfärdssystemet som kan involvera företag, föreningar och stiftelser.
– Vi ser att kriminell verksamhet i vissa fall sker i syfte att finansiera terroristorganisationer. Här samverkar vi nära med andra myndigheter för att förebygga och försvåra för personer att bedriva terrorfinansiering, säger Robin.
Pengar överförs vanligen från Sverige till mottagare utomlands både genom traditionella metoder som banksystem men även genom valutaväxlingskontor, kurirer eller hawalaförmedling.
Överföring med olika metoder
Pengar överförs vanligen från Sverige till mottagare utomlands både genom traditionella metoder som banksystem men även genom valutaväxlingskontor, kurirer eller hawalaförmedling. På senare år har dessa metoder också kombinerats med kryptovaluta. En terrororganisation som bedöms ha ökat sin användning av kryptovaluta för att samla in och föra över pengar är al-Qaida.
Under 2024 utredde Säkerhetspolisen ett ärende där en person dömdes till ett års fängelse för terrorfinansiering. Personen hade samlat in pengar genom i första hand Swish för att sedan föra över pengarna via kryptovalutatransaktioner i form av bitcoin till personer utomlands med kopplingar till våldsbejakande islamism.
* Robin är ett fingerat namn.