Säkerhetspolisen får regelbundet underrättelser om att organisationer och enskilda individer i Sverige finansierar terrorism utomlands. En betydande del av den misstänkta finansieringen sker genom brottslig verksamhet.

Terrorfinansiering sker genom ett flertal olika metoder och genom att använda mellanhänder ökar möjligheten att verka dolt. Kommunikation i sociala medier och användning av digitala bank- och penningöverföringstjänster underlättar samtidigt aktörers hantering av pengar.

Offentliga medel, indrivning och bidrag

Pengar för att finansiera terrorism kommer från flera olika källor. Det kan bland annat vara intjänade pengar genom förvärvsarbete, offentliga bidrag och intäkter genom näringsverksamhet. Insamling sker även genom donationer samt från indrivning hos såväl enskilda personer som hos näringsidkare som av rädsla för repressalier kan känna sig tvingade att lämna över pengar. Verksamheten kan liknas vid olovlig skatteindrivning, utpressning och beskyddarverksamhet.

För att kunna föra över pengar från Sverige till terroristorganisationer utomlands används framför allt bank- och kreditinstitut samt betaltjänstförmedlare. Det förekommer även att så kallad hawalaförmedling utnyttjas för terrorfinansiering. Hawala är ett system för att föra över pengar vid sidan av det traditionella banksystemet.

Även kurirverksamhet förekommer som ett sätt att förmedla pengar till terroristorganisationer, det vill säga att personer reser från Sverige med kontanter i bagaget som sedan lämnas över i ett annat land.

Säkerhetspolisen ser hur terrorfinansiering många gånger överlappar ekonomisk och organiserad brottslighet där pengarna som genereras helt eller delvis används för att finansiera terrorism. I samverkan med andra myndigheter arbetar Säkerhetspolisen med att förebygga och förhindra detta genom att vidta olika reducerande åtgärder.